Några ord
Allt är verkligen kaos.
Totalt jävla kaos.
Felet med att gå för fort fram. Att gå efter sin magkänsla som sen visar sig vara helt knasig. Att det fanns annat som låg bakom som omkullkastar allt.
Hade jag bara väntat ut några dagar, väntat och sett istället för att rusa vidare.
Gaaaahhh!!!
Och sen att jag lyckas blanda in en annan, en underbar människa som inte har något med saken att göra.
Jag känner mig alldeles matt, helt förstörd.
Så jävla värdelös.
Vill gråta men det är inte så lätt när man fortfarande är kvar på skolan.
Längtar hem, längtar till dig, önskar att allt vore så mycket lättare, att vi kunde glömma allt
Finns det någon fast forward knapp?
Kommentarer
Trackback
