Inspärrad

Fan vad less jag är på att alltid behöva anpassa mig.
Inte ens kunna slappna av och bara vara när jag är "hemma"
Idag blev jag inte ens presenterad som lillasyster utan "hon som bor i husvagnen".
Vill bara härifrån men vet inte vart jag ska ta vägen.

Någon som har några kvadratmeter över?

Eller så får jag fortsätta anpassa mig och vänta.
Är fan bäst på det just nu.
Inte konstigt att jag har kort stubin i andra sammanhang.
Önskar jag kunde få spela Linkin Park på högsta volym just nu och bara få känna mig lite lugn.


Fy fan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0